Varför är det lättare att vara sur på någon man älskar än någon man knappt känner?
Är det bara för att man tror att dom alltid ska stanna?
Eller är det för att man är feg och vågar mer med dom man har nära?

Jag tror att det är för att man litar på dom man älskar och att dom oavsätt vad som händer stannar kvar.. Varför skulle dom stanna? Men samtidigt om man älskar någon och sagt att man ska stanna vad som än händer.. stannar man inte då?

Älskar man någon borde man inte skälla och behandla peronen som skit..
Detta  med att bråka med folk man älskar är så onödigt men det händer alla någon gång..
Hitils har jag inte lyckats stor bråka med min kille utan bara tjatat och det är jag glad för och jag hoppas verkligen att de fortsätter så här.